Kapitel 4

Politiska val och partier

Få en tydlig överblick över hur val, rösträtt och partier fungerar i Sverige: vem som får rösta, hur röstningen går till, hur partier söker stöd för sina kandidater och varför proportionella val ofta kräver samarbete.

8 min readSverige i fokuspp. 14–15
On this page
  1. Introduktion
  2. Val, partier och politiskt inflytande
  3. Val och rösträtt
  4. Val hålls med olika mellanrum
  5. Vem får rösta?
  6. Rösta och folkomrösta
  7. Folkomröstningar gäller en särskild fråga
  8. Så går det till att rösta
  9. Partier och proportionella val
  10. Partier samlar idéer och söker stöd
  11. Proportionella val och samarbete
  12. Partier i riksdagen och partier på lokal eller regional nivå

Introduktion

Val, partier och politiskt inflytande

I Sverige väljer människor politiker till flera nivåer. Valen gör att väljare kan påverka vilka politiker och partier som ska representera dem i riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige och EU-parlamentet.

Partier samlar idéer om hur samhället ska styras och försöker få stöd från folket så att deras kandidater kan bli valda. Alla kan också engagera sig aktivt i partipolitiken.

För att förstå val behöver du skilja mellan rösträtt, folkomröstningar, röstkort, valsedlar, hemlig röstning och proportionella val.

Val och rösträtt

Val hålls med olika mellanrum

Val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige hålls vart fjärde år. Val till EU-parlamentet hålls vart femte år. Den som har rösträtt kan rösta på det parti vars politik personen tycker är bäst.

Vem får rösta?

En grundregel är att den som röstar ska ha fyllt 18 år. Därutöver skiljer sig reglerna mellan olika val.

  • Riksdagsval: väljaren ska ha fyllt 18 år och vara svensk medborgare.
  • Kommun- och regionval: man behöver inte vara svensk medborgare. Personer som varken är EU-medborgare eller medborgare i Norden ska ha bott och varit folkbokförda i Sverige under sammanlagt tre år.
  • EU-medborgare och medborgare i Norden: för kommun- och regionval behöver de endast vara folkbokförda i Sverige.
  • EU-parlamentsval: EU-medborgare röstar i det land där de är folkbokförda.

Folkbokförd betyder registrerad som bosatt i Sverige. I rösträttsreglerna är det viktigt att skilja mellan medborgarskap och folkbokföring.

Rösta och folkomrösta

Folkomröstningar gäller en särskild fråga

Ibland får väljare ta ställning till en särskild fråga i en folkomröstning. En sådan omröstning kan hållas nationellt, i en region eller i en kommun.

Folkomröstningar är rådgivande. Det betyder att politikerna får veta hur folket har röstat, men de måste inte följa resultatet. År 2003 röstade Sverige om euron. Folket röstade nej, och Sverige behöll den svenska kronan.

En folkomröstning skiljer sig från ett politiskt val: i ett politiskt val väljs representanter, medan en folkomröstning handlar om en särskild fråga.

Så går det till att rösta

Röstkortet visar var man ska rösta. Valsedeln används för själva rösten. Den hemliga röstningen gör att ingen annan ska kunna se vilket val väljaren gör.

  • Den som har rösträtt får ett röstkort hemskickat före valet. Där står vilken vallokal personen ska gå till.
  • Det går också att rösta i förväg på särskilda platser.
  • I vallokalen finns valsedlar till de olika partierna.
  • Alla röstar bakom en skärm eller i ett röstbås, så att ingen annan kan se vilket val personen gör.

Partier och proportionella val

Partier samlar idéer och söker stöd

Politiska partier samlar människor med gemensamma idéer om hur samhället ska styras. De föreslår olika lösningar och driver frågor som de tycker är viktiga.

  • Partier ger väljare olika politiska alternativ.
  • Partier försöker få stöd från folket så att deras kandidater kan bli valda till riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige eller EU-parlamentet.
  • Den som vill påverka partipolitiken kan bli medlem i ett parti eller starta ett nytt parti tillsammans med andra.
  • Inför val informerar partierna väljare om sin politik och försöker övertyga dem genom debatter, möten, politisk reklam och kampanjer.

Proportionella val och samarbete

Proportionella val betyder att partierna får platser i riksdagen eller i region- och kommunfullmäktige utifrån den andel röster de har fått.

Om ett parti får tjugo procent av folkets röster, får partiet i exemplet tjugo procent av platserna. Proportionella val betyder alltså inte att det största partiet automatiskt får alla platser.

Eftersom platserna fördelas efter röstandel får ett parti inte automatiskt majoritet. Därför behöver partier ofta samarbeta för att få majoritet för sina politiska förslag.

För att komma in i riksdagen måste ett parti få minst fyra procent av rösterna. Regeln finns för att hindra att för många partier kommer in, eftersom det kan göra stabila majoriteter svårare.

Partier i riksdagen och partier på lokal eller regional nivå

Här listas de partier som sitter i riksdagen fram till valet 2026. Listan är i bokstavsordning, inte en ranking, och den är tidskänslig eftersom vilka partier som sitter i riksdagen kan ändras vid val.

  • Centerpartiet (C)
  • Kristdemokraterna (KD)
  • Liberalerna (L)
  • Miljöpartiet (MP)
  • Moderaterna (M)
  • Socialdemokraterna (S)
  • Sverigedemokraterna (SD)
  • Vänsterpartiet (V)

I region- och kommunvalen brukar det också finnas särskilda partier som endast har politik för just sin region eller kommun, inte för riksnivån.

Ready to start studying?

Create a free account to continue with chapters, questions, and mock tests.

Start Free

Source

  • Sverige i fokus

    14–15