En sekulär stat och ett mångreligiöst land

Sverige som sekulärt och mångreligiöst

Sverige kan vara sekulärt och mångreligiöst samtidigt. Det betyder att staten ska vara neutral i religionsfrågor, medan människor i samhället kan ha olika religioner, byta tro eller välja att inte tillhöra någon religion.

För att förstå området behöver du skilja mellan staten, människors rättigheter och religiösa gemenskaper. Staten ska inte välja religion åt människor. Människor har religionsfrihet. Samtidigt finns flera världsreligioner representerade i Sverige.

Statens neutralitet och människors rätt

Sverige är en sekulär stat. Staten ska vara religiöst neutral och varken ta ställning för eller diskriminera någon religion. Människor ska själva kunna bestämma om de vill tillhöra en religion eller inte.

Religionsfrihet har inte alltid varit självklar i Sverige. Länge var den protestantiska lutherska kyrkan den enda tillåtna religionen. År 1860 fick svenskar lämna Svenska kyrkan, men bara om de gick med i ett annat kristet samfund.

Skolans religionskunskap ska ge bred förståelse för religioner, trosuppfattningar och livsåskådningar. Målet är förståelse, tolerans och respekt för olikheter.

Kultur, tradition och mångreligiositet

Kristendomen har präglat Sverige under många århundraden och lämnat kulturella spår. Många firar till exempel jul och påsk även om de inte ser sig själva som religiösa.

Även ritualer som dop, kyrkbröllop och kristna begravningar är fortfarande vanliga. Samma tradition kan alltså ha både religiös och kulturell betydelse, beroende på sammanhang och person.

Religionens roll i samhället har minskat. Samtidigt har religion och religiösa frågor fått större uppmärksamhet. När invandringen har ökat har också fler religioner kommit att utövas i Sverige.

Flera religioner och olika gemenskaper

Kristendom är i dag världens största religion. I Sverige finns många kristna samfund med olika traditioner, till exempel ortodoxa kyrkor, den katolska kyrkan och olika protestantiska kyrkor.

Svenska kyrkan har historiska rötter i den lutherska, protestantiska traditionen från 1500-talet. Före det var Sverige katolskt under medeltiden. Många gamla, ofta medeltida, kyrkor finns fortfarande kvar i landskapet.

Kinneveds kyrka i Västergötland är ett exempel på en medeltida kyrka. I Sverige finns cirka 3 000 medeltida kyrkor, och många gamla kyrkor finns kvar i landskapet.

Judendomens historia i Sverige kan spåras till 1700-talet. Först då fick judar rätt att bo och utöva sin religion i Sverige. Antisemitismen var länge spridd i Europa, och år 1870 fick judar fullständiga medborgerliga rättigheter i Sverige.

I dag finns flera judiska församlingar och synagogor i Sverige. Församlingarna kan stödja judisk tro, kultur, tradition och gemenskap.

Kontakter med hinduer och buddhister i Sverige började främst under 1900-talet, bland annat genom resor till Asien och intresse för meditation och yoga. I dag finns buddhistiska och hinduiska församlingar och tempel på olika platser i landet.

Islam och muslimska gemenskaper

I början av 1900-talet fanns endast ett fåtal muslimer i Sverige. Antalet ökade först efter andra världskriget genom invandring. Under 1970-talet byggdes Sveriges första moskéer.

Numera beskrivs islam som den näst största religionen i landet, och det finns moskéer och bönelokaler över hela Sverige. Stockholms moské invigdes år 2000.

Muslimska församlingar och organisationer i Sverige speglar flera riktningar och traditioner inom islam, till exempel sunni och shia. Församlingarna kan erbjuda bön, undervisning och gemenskap.