Kapitel 13

Traditioner och högtider

Få en tydlig överblick över hur människor i Sverige markerar årets viktiga tider – från nyår, påsk och midsommar till advent, lucia, jul och nya traditioner i ett samhälle där traditioner förändras.

9 min läsningSverige i fokus – s. 45–47

På sidan

Introduktion

Traditioner markerar året

Traditioner hjälper människor att fira tillsammans och markera viktiga tidpunkter under året. I Sverige finns högtider med kristna rötter, äldre traditioner, historiska kopplingar, arbetarrörelsens historia och nya traditioner som människor har tagit med sig och anpassat här.

Många firar högtider tillsammans med familj, vänner eller andra i samhället. En högtid kan ha religiösa rötter och ändå firas som kulturarv eller familjetradition av personer som inte själva är troende.

Lägg märke till datum och årstid: vissa högtider har fasta datum, andra infaller inom en viss period.
Se vilken bakgrund högtiden har: kristen, äldre, historisk, politisk eller kopplad till migration.
Koppla högtiderna till konkreta seder, till exempel mat, ljus, sång, tal eller familjesamlingar.
Kom ihåg att traditioner både kan skapa samhörighet och förändras över tid.

Traditioner, kulturarv och förändring

Traditioner kan ha flera rötter

En tradition är inte bara ett datum i kalendern. Den är ett sätt att fira, minnas eller markera något tillsammans. Traditioner kan skapa kulturell samhörighet eftersom människor känner igen samma dagar, ord, seder och berättelser.

Olika bakgrunder

Kristna traditioner: jul, påsk och pingst är exempel på högtider som kommer ur kristna traditioner.
Äldre traditioner: till exempel midsommar, som kommer från tiden före kristendomen.
Historiska och politiska kopplingar: till exempel Sveriges nationaldag och Första maj.
Nya traditioner: till exempel Id al-fitr, Nouruz och Newroz, som har kommit till Sverige med människor som flyttat hit.

En högtid är inte alltid samma sak som en helgdag. Ordet högtid handlar om firandet eller markeringen, medan helgdag handlar om en dag då människor kan få ledigt från arbetet.

Traditioner förändras också. När människor flyttar tar de med sig traditioner och anpassar dem till nya platser och människor. Därför kan nya traditioner bli en del av livet i Sverige.

Från nyår till midsommar

Årets början, våren och sommaren

Nyårsafton är den 31 december. Den firas ofta med fester och middagar med vänner och familj, och det nya året firas på natten med fyrverkerier.

Påsk

Påsken är en kristen högtid som firas någon gång i mars eller april. Den minns Jesu död under långfredagen och hans uppståndelse under påskdagen.

På påskafton är det vanligt att äta ägg, lamm, lax och sill.
Det är vanligt att barn får godis i påskägg.
Under påsken kan barn ibland klä ut sig till påskkärringar.

Valborg och Första maj

Valborgsmässoafton den 30 april firas för att välkomna våren. Stora brasor tänds på kvällen, och vid brasan sjunger man ofta traditionella vårsånger. Ibland håller någon ett tal till våren. Valborgsmässofirandet är en gammal tradition.

På Första maj firas arbetarnas dag internationellt. I Sverige är det också en helgdag. Dagen uppmärksammas av arbetarrörelsen med demonstrationer runt om i landet. Personer från fackförbund, politiska partier och andra grupper håller tal om sociala och politiska frågor.

Sveriges nationaldag

Den 6 juni är Sveriges nationaldag. Dagen gjordes till helgdag genom ett riksdagsbeslut 2005.

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till svensk kung, vilket har uppfattats som inledningen på den svenska statens självständighet.
Den 6 juni 1809 antogs en regeringsform som tvingade kungen att fortsättningsvis dela makten med riksdagen.
På nationaldagen hissas flaggan, tal hålls och många kommuner välkomnar nya medborgare.

Midsommar

Midsommarfirandet handlar om att välkomna sommaren och ljuset. Midsommarafton firas alltid på en fredag mellan 19 och 25 juni. I Sverige är firandet en gammal tradition från tiden före kristendomen. Under midsommarafton ordnar många fester utomhus, binder blomsterkransar och dansar, sjunger och leker runt en midsommarstång. Vanlig mat är sill, färskpotatis och jordgubbar.

Höst- och vinterhögtider

Höst och vinter: minnas, förbereda och fira

Alla helgons dag

Alla helgons dag är en kristen helgdag. Många går till kyrkogårdar för att tända ljus på släktingars och vänners gravar och minnas dem som har dött. Alla helgons dag firas på en lördag i slutet av oktober eller i början av november.

Advent

Advent infaller de fyra söndagarna före juldagen den 25 december. Advent betyder ankomst och var traditionellt en förberedelseperiod inför julen.

Adventskalender: barn öppnar en lucka varje dag fram till julafton.
Adventsstjärna: en lysande stjärna hängs ofta i fönstret.
Adventsljusstake: fyra ljus står på bordet, och ett ljus tänds varje söndag fram till jul.

Lucia

Under katolsk tid firades helgonet Lucia den 13 december. Under 1800-talet började luciafirandet få den form det har i dag. Firandet handlar mycket om att sprida ljus när det är som mörkast på året.

Luciatåg ordnas i skolor och på många andra ställen.
En person är Lucia och bär en ljuskrona på huvudet.
De andra deltagarna bär ljus i händerna.
Sångerna handlar om Lucia och julen, och lussebullar med saffran är vanliga.

Jul

Julen är traditionellt en kristen högtid för att fira Jesu födelse. Julen är också en stor familjehögtid i Sverige.

På julafton den 24 december samlas familjer ofta för att umgås, äta särskild julmat och ge varandra presenter – julklappar.
Många tar in en gran i huset och dekorerar den med ljusslingor, kulor och glitter.
Vissa går upp tidigt på morgonen den 25 december för att delta i julotta.
Många firar jul som en familjehögtid utan religiös betydelse.

Nya traditioner i Sverige

Traditioner flyttar och anpassas

När människor flyttar till andra länder tar de ofta med sig traditioner. Traditionerna kan sedan anpassas till de platser och människor som de möter.

Tre exempel

Id al-fitr är högtiden som avslutar fastemånaden ramadan.
Nouruz är det persiska nyåret.
Newroz är det kurdiska nyåret.
Nouruz och Newroz firas i samband med vårdagjämningen den 21 mars.

Redo att börja studera?

Skapa ett gratis konto för att fortsätta med kapitel, frågor och övningsprov.

Börja gratis

Källa

Sverige i fokus

s. 45–47